Nyhetssajternas traditionella skyltfönster sjunger på sista versen. Besökarna som knappar in URL:en till hemsidan, startsidan, minskar i antal i samma snabba takt som trafiken från sociala medier ökar. De flesta är mobilanvändare som saknar tålamod att scrolla igenom ett smörgåsbord av nyheter, det ska serveras vid bordet, där man för tillfället befinner sig.
Jag är inte särskilt besviken över det, utan komponerar istället ett starkt A-lag i twitterflödet och får på så sätt mitt enorma nyhetsbehov tillfredställt med råge.
Digitalt först? Nix. Flödet slimmas ytterligare: Sociala medier först!
Den amerikanska nyhetsorganisationen First Look Media lyfter nu fram den digitala, moderna journalistiken ytterligare några steg med sitt experiment, projekt Reportedly. En nyhetsredaktion specialkomponerad för enda syfte, att producera innehåll för sociala medier, för konsumtion i sociala medier.
Det är alltså långt ifrån den traditionella publicistiska verksamheten på t ex Facebook och Twitter, så dominant i Sverige och som ofta består i att distribuera länkar med förhoppning om att förmå användarna klicka sig vidare till sajten. Reportedly har varken app eller sajt.
De journalistiska metoderna är spännande och ambitiösa, men samtidigt kontroversiella. Rapportering i realtid, med förhoppningar om input och faktakoll med hjälp av den sociala plattformens användare, eller ”community”, som man väljer att kalla det.
Ansvarige redaktören Andy Carvin berättar i en intervju att det kommer tillfällen när information publiceras som ännu inte konfirmerats som korrekta. Istället inbjuds användarna till att verifiera fakta eller avslöja eventuella felaktigheter. En nyhetsprocess som kommer att vara helt transparent, vilket ger ett extra socialt värde, menar Carvin.
Forget native advertising — we want to produce native journalism for social media communities, in conjunction with members of those communities.
Den här modellen för rapportering använde Andy Carvin själv på Twitter under protesterna i Egypten för några år sedan, då han också använde den träffsäkra benämningen på den journalistiska rollen i sociala medier: News-DJ.
Själv har jag redan en fin samling nyhets-DJ:ar i mitt Twitterflöde, som konsekvent tweetar om nyhetshändelser, lokala, globala, personliga. De konkurrerar utan problem ut den egna dagstidningens liverapporteringar. Webbsajten hänger inte alls med i svängarna.
Sociala medier först var det, eller hur?
Det intressanta är att de alltså redan (omedvetet!) använder den här Reportedly-metoden, vilket gör det oundvikligt att dra intressanta paralleller och inte minst fundera över vilka konsekvenser det får i framtiden, när de unga, otåliga, mobila generationerna totalt dominerar konsumtionen av nyheter.
Själv lämnar jag aldrig den sociala plattformen och när nyheten kylts av, ebbat ut och min nyhetstörst är stillad då förvandlas aktuell nyhets-DJ till reporter vid sin dator, producerar innehåll för webb (och papper) och när tweeten med länken så småningom rullar in i mitt flöde, är jag och resten av mobilanvändarna för länge sedan borta.
Det är på de snabba plattformarna som den snabba nyhetsrapporteringen sker. Webben är det nya snailmail.
Twitter är ingen stor lokal journalistisk nyhetskanal, men de sociala plattformarna växer lavinartat och det handlar inte bara om Facebook, Twitter, Instagram, utan även kommunikationsappar som WhatsUp och Snapchat. Nyhets-DJ:ar är redan på plats.
Undergräver då inte dessa starka journalistiska varumärken sin egen arbetsgivares ställning? Ingen vet, eller bryr sig ens om vilken tidning en nyhets-DJ jobbar på längre, så visst, det är en uppenbar risk.
Själv väljer jag en handfull av mina nyhets-DJ:ar ur flödet, en sportkrönikör där och en bloggande chedredaktör där, för att få min stilistiska törst stillad. Men det är jag det.
Ett starkt varumärke i teamet borde naturligtvis vara en tillgång för en dagstidning, precis som för vilket företag som helst. Jag har tidigare skrivit om hur dagstidningar utan strategier för sociala medier, misslyckas – eller helt enkel inte bryr sig om – att fånga upp den här verksamheten för presentation i andra kanaler.
Snart har vi nått den kritiska punkten. Hemsidan är död. En responsiv sajt visar sig inte vara någon innovation, det är konstgjord andning. Ingen letar efter nyheter längre. Facebook behandlas som ett nödvändigt ont – trots att 50 procent av trafiken kommer därifrån. Landningssidan, där man hamnar om man klickar på länken i den där tweeten jag nämnde tidigare, blir den nya hemsidan (…eller förresten, det är det redan).
Att de konservativa besökare som går till dagstidningens digitala skyltfönster för att se om det ”hänt något” anses ha mer värde än de som anländer via sociala medier, har snart ingen relevans eftersom de, precis som printläsarna, snart inte existerar längre.
Men det blir ännu värre när mina nyhets-DJ:ar, som bara blir fler och fler, fortsätter sprida sina snabba nyheter och så småningom möter den stora floden av mobila användare på andra plattformar än marginella Twitter.
Konsekvensen av ett sådant scenario är att tidningarna antagligen tvingas begrava webbsajterna FÖRE papperstidningen.
FOTNOT: Oavsett vad man anser om First Look Medias exeperiment, bör alla publicister läsa Reportedly’s statement of core values. Ribban är lagd.
LÄS ÄVEN
Facebook stryker nyhetsmedia medhårs
Här upp, tidningschefer – dags att sikta in sig på nyhetstörstande Generation Y
Så ska tidningarna utnyttja sina journalisters aktivitet på sociala medier
BILD: Esther Vargas.